Tråkigttråkigttråkigttråkigttråkigttråkigttråkigttråkigttråkigttråkigt.
Jag vill hemhemhemhemhemhemhemhemhemhemhemhemhemhem.
onsdag, november 28, 2007
torsdag, november 22, 2007
Dagen är äntligen över. Kommer hem från jobbet och möts av pang-pang på TV:n. Det uttalas Playstation 3. Två pojkar som inte träffats på länge. Dom är så söta! :) tur det! annars hade nog pang-panget drivit mig till vansinne.
Men jag vet att jag om en timme eller så kommer få krypa ner i sängen med världens gosigaste och mysigaste kille, so it's all worth it. Alla tusental pang :)
Jag passar på att spela tetris och lyssna på min mysiga musik!
kärlek!
Men jag vet att jag om en timme eller så kommer få krypa ner i sängen med världens gosigaste och mysigaste kille, so it's all worth it. Alla tusental pang :)
Jag passar på att spela tetris och lyssna på min mysiga musik!
kärlek!
tisdag, november 20, 2007
måndag, november 19, 2007
söndag, november 18, 2007
Om tre timmar kommer älsklingen! :) jag har tagit ett bad så jag ska vara fräsch och nu ska jag bara fräscha till lägenheten!
Diska bestick måste vara bland det tråkigaste man gör, men även det måste ju göras så det är bara att bita i det sura äpplet.
Utbildning i kundbemötande imorgon, kan ju behövas! :P
Diska bestick måste vara bland det tråkigaste man gör, men även det måste ju göras så det är bara att bita i det sura äpplet.
Utbildning i kundbemötande imorgon, kan ju behövas! :P
lördag, november 17, 2007
JAG HATAR SVERKER!
"Uruselt jobb"!! Jo, alla på Canal Digitals kundservice gör hela tiden ett uruselt jobb! det var ju j*vligt bra tänkt av dig Sverker. Verkligen. Dra alla över en kant du.
Jag är så himla less på att få skit för jobbet vi gör. Visst, det finns en del rötägg, men ska vi som sköter oss få skit för det? Det ska vi verkligen inte behöva stå ut med.
Vi får ta så mycket skit i telefonen av idioter som ringer in och klagar men det är tydligen inte nog. Nu ska vi t.o.m. få det av TV där det sägs att vi gör ett uruselt jobb! Så sjukt otacksamt jobb vi har.
fredag, november 16, 2007
Jag vaknade för 20 minuter sedan. Jag somnade ungefär halv ett igår. JAG HAR ALLTSÅ SOVIT 11 TIMMAR I NATT! det här är inte likt mig. För det första brukar jag alltid vakna vid 7-tiden och gå på toaletten, det har jag inte gjort. Sen brukar jag vakna vid 9, senast 10. Och då brukar jag ofta ha somnat senare än jag gjorde igår.
Som Annika just sa, sova är den bästa medicinen. Känner mig riktigt pigg just nu, förutom slemmet i halsen och snoret i näsan ;)
Annika är för söt alltså, en riktig extramamma (det menar jag på ett bra sätt). Oroar sig över oss, tar hand om oss när vi är sjuka och tjorvet på CD är hon upprörd över och ringde just och hörde hur det hade gått. Men jag har ju inte varit dit än så. Jag får gå förbi henne när jag varit där :)
hihi, nu ska jag hoppa i duschen så jag ser representabel ut, så dom smälter och aldrig kan förstå hur någon kan anklaga mig för något sådant!
Ikväll blir det MAX med Johan, imorgon är det tjejkväll och på söndag kommer Christian hem! :D
Som Annika just sa, sova är den bästa medicinen. Känner mig riktigt pigg just nu, förutom slemmet i halsen och snoret i näsan ;)
Annika är för söt alltså, en riktig extramamma (det menar jag på ett bra sätt). Oroar sig över oss, tar hand om oss när vi är sjuka och tjorvet på CD är hon upprörd över och ringde just och hörde hur det hade gått. Men jag har ju inte varit dit än så. Jag får gå förbi henne när jag varit där :)
hihi, nu ska jag hoppa i duschen så jag ser representabel ut, så dom smälter och aldrig kan förstå hur någon kan anklaga mig för något sådant!
Ikväll blir det MAX med Johan, imorgon är det tjejkväll och på söndag kommer Christian hem! :D
torsdag, november 15, 2007
Jag trodde att jag skulle få sova till 10 idag, eftersom jag börjar 12:15 på CD, men ack ack. När jag la huvudet på kudden i natt vid 00:45 kom jag på att vi ska ha morgonmöte med G. Klockan 9.
Väckaren ringde 07:45 första gången, jag snoozade dock till 8:15.
Nu sitter jag här och hostar och fräser och vill bara gå och lägga mig igen, men vad gör man inte för nötterna på G, how I love them.
Jag längtar tills den här dagen är slut.
Väckaren ringde 07:45 första gången, jag snoozade dock till 8:15.
Nu sitter jag här och hostar och fräser och vill bara gå och lägga mig igen, men vad gör man inte för nötterna på G, how I love them.
Jag längtar tills den här dagen är slut.
När Sara flyttade ifrån mig trodde jag att jag skulle bli ensam (förutom älsklingen då såklart) och inte ha någon att skratta och fåna mig med, så där som man bara kan göra med en riktigt bra kompis. Men så kom Maja till världen! Till min värld. Vi har spenderat kvällen med att äta pizza och choklad och druckit glögg! :D gottgottgott. Till det serverades en hel del surr och mys. Men nu har Majsan vandrat hemmåt i kylan och jag sitter kvar i soffan med Veronica Mars.
Trots min älskade vän Maja så saknar jag min Sara, massor.. Inget illa menat Maja, men ingen kan ersätta min Sara, inte efter så många år tillsammans. Ska du inte flytta hem igen Sara? :) Ta Dennis och havsgrisarna under armen och kom hem :D
Imorgon blir det spännande att gå till jobbet.
Trots min älskade vän Maja så saknar jag min Sara, massor.. Inget illa menat Maja, men ingen kan ersätta min Sara, inte efter så många år tillsammans. Ska du inte flytta hem igen Sara? :) Ta Dennis och havsgrisarna under armen och kom hem :D
Imorgon blir det spännande att gå till jobbet.
onsdag, november 14, 2007
Ibland blir jag rädd, riktigt rädd. Jag är rädd att killen som får det att pirra i magen på mig bara av att titta på mig ska komma på att jag inte är så rolig, söt och mysig som han nu tycker att jag är. För jag är ju bara Lisa, vad är det för speciellt med mig? Jag kan nämna flera stycken som jag själv ibland kan tycka skulle vara bättre för honom än vad jag är.
Tro mig, jag skriver inte det här för att få komplimanger eller medlidande, jag skriver bara som det är.
Tänk om han en dag kommer på min hemlighet, att jag bara är jag, att jag inte alls är så speciell som han tror. Med detta menar jag inte att jag låtsas vara någon annan än den jag är när jag är med honom, absolut inte. Jag har lärt mig att det inte tjänar något gott till. Men han är så underbar, och han får mig att känna mig så älskad. Det är som att han vet vad jag tycker är mina största brister utan att jag har berättat det för honom, för bara en sekund efter att jag tänkt det berättar han hur mycket han älskar just det hos mig.
Vad skulle jag göra utan honom?
Tro mig, jag skriver inte det här för att få komplimanger eller medlidande, jag skriver bara som det är.
Tänk om han en dag kommer på min hemlighet, att jag bara är jag, att jag inte alls är så speciell som han tror. Med detta menar jag inte att jag låtsas vara någon annan än den jag är när jag är med honom, absolut inte. Jag har lärt mig att det inte tjänar något gott till. Men han är så underbar, och han får mig att känna mig så älskad. Det är som att han vet vad jag tycker är mina största brister utan att jag har berättat det för honom, för bara en sekund efter att jag tänkt det berättar han hur mycket han älskar just det hos mig.
Vad skulle jag göra utan honom?
En ny blogg, igen.
Jag saknar alltid att ha någonstans att skriva av mig, att ge utlopp för mina känslor, bra som dåliga. Så här är jag igen. Klockan ett på natten, ensam i lägenheten, klarvaken och allt som lyser är datorn och två ljus. Ute ligger det faktiskt ett vitt lager på marken.
Anledningen till att jag har tagit bort mina tidigare bloggar är att jag alltid fått lite ångest över att folk faktiskt kanske läser det jag skriver, och dömmer mig efter det. Efter hur jag skriver, vad jag skriver om och framförallt hur jag tänker. Men så insåg jag att det faktiskt är min blogg, jag skriver hur jag vill, vad jag vill och tänker precis som jag vill. This is me, take it or leave it.
Jag saknar alltid att ha någonstans att skriva av mig, att ge utlopp för mina känslor, bra som dåliga. Så här är jag igen. Klockan ett på natten, ensam i lägenheten, klarvaken och allt som lyser är datorn och två ljus. Ute ligger det faktiskt ett vitt lager på marken.
Anledningen till att jag har tagit bort mina tidigare bloggar är att jag alltid fått lite ångest över att folk faktiskt kanske läser det jag skriver, och dömmer mig efter det. Efter hur jag skriver, vad jag skriver om och framförallt hur jag tänker. Men så insåg jag att det faktiskt är min blogg, jag skriver hur jag vill, vad jag vill och tänker precis som jag vill. This is me, take it or leave it.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)